Fredag 4 maj – fixdag nummer 1.

Förra ägarna lämnade allt i huset på gott och ont eftersom en del av det de lämnade ville vi rätt omgående ersätta med lite egna fräschare alternativ.

Under genomgången av huset före köpet hade vi inte provlegat sängarna och inatt kunde vi konstatera en sak… Dubbelsängen i vår ”master-suite” högst upp i huset hade hårda madrasser! Maria väckte mig mitt i natten med orden ”Det är som att campa och ligga på hårt liggunderlag det här!” och då ska man ändå ha i åtanke att vi hade precis sovit flera nätter i vår plåtis…

Här ett bildbevis på en del sängar på väg till tippen 🙂

Nu gällde det att agera… så vips först till vår lokala bank Credit Agricole i Murviel för att hämta det bankkortet vi bad dem behålla tills vi var på plats och sedan vidare till Beziers och leta madrass.

Det blev en skön och tjock tempurmadrass! ”la crême de la crême” som försäljaren kallade det.  Vi har varit bortskämda med en lyx norsk säng av märket Jensen hemma i Sverige under många många år och ta sig neråt i kvalité när det gäller en så viktig uppgift som att få vila ordentligt, det funkar bara inte… Man ägnar ändå en stor del av sitt liv med att sova!

Nästa etapp var att ta sig till Orange butiken (motsvarighet till Telia i Sverige) och införskaffa ADSL internet eftersom vår by inte har planerad fiber indragning förrän om några år, samt ett eget fransk mobilabonnemang.
Det gick alldeles utmärkt förstås, vi hade förberett oss med Senaste el-faktura som bevis på var vi bor och sedan var det det här med att bevisa vem jag var… Tar fram svenskt körkort… Hahahaha… nä du! inte ens franskt körtkort godkänns som identifikation fick jag veta… Det som gäller är franskt ID-kort eller pass.
Passet hade jag förstås hemma i Murviel. Klockan började ändå närma sig den tid på dygnet då fransmännen tar sin 1,5 timmes lunch break. Bara att sätta sig i bilen och vara glad på att Murviel är endast 13 kilometer från Beziers.

I övrigt är det påtagligt vad folk är snälla och artiga det är mycket leende och trevliga hälsningsfraser och man känner sig välkommen oavsett om det är för att göra en bra eller mindre deal i affärerna. Människorna man möter ute på gatan, både barn och vuxna, hälsar vänligt. Tänk att sånt ska behövas kännas nästan som något onormalt? Fler såna små detaljer som avslöjar vårt kynne är lustiga. Ett påtagligt första intryck är just denna lite ”gammaldags väluppfostran” som i det fallet bär med sig att man behandlar sina medmänniskor på ett vänligt sätt.