Framåt

Nu inom loppet av bara några veckor har vi hunnit med en massa. Kul!
Stora framsteg när vi lyckades få Skatteverket i Frankrike att ta emot våra svenska papper om bilen och MC:n för att i nästa steg kunna få un certificat fiscal, vilket behövs för att slutföra vår omregistrering av husbilen och MC. Så snart kanske dessa får nya franska plåtar.

Svenska skatteverket vill också att vi ska få det franska skatteverket att sätta sin stämpel på ett papper som ska bevisa att Frankrike betraktar oss som skatteskyldiga här i och med att vi nu har vår permanent bostad här. Detta för att vi ska undvika dubbelbeskattning. Så imorgon ska vi tillbaka till Béziers och se hur det går med den biten.

Vi betar av bankerna med. Har idag ett konto på en ”traditionell bank” Credit Agricole men ska nu också öppna ett konto på en internetbank. Flera fördelar med det är att dessa internetbanker inte tar betalt för att man har ett bankkort hos dem och inte heller en massa små ”hanteringsavgifter” hit och dit.
Så vi ska köra ett tag parallellt och se hur de 2 alternativen klarar en fight om våra pengar…

Motsvarighet till Försäkringskassan, CPAM har alla våra papper. De tar ett par månader på sig att behandla det och efter det kommer vi att få den berömda Carte vitale, vår egen identifikation inom vården. När detta är på plats ska man behöva krydda detta med ”une mutuelle” som kompletterar den grundvården som erbjuds alla. Det finns idag en pågående debatt om att t.ex följa Tysklands tandvårdssystem och se till att man får en kostnadsfri behandling vilket är en förutsättning för att se till att inte bara folk med tjock plånbok ska har råd till mer avancerad tandvård. Idag är just en mutuelle något av ett måste för den typ av vård.

I övrigt handlar den första perioden att få igång lite byggprojekt och bekanta sig med omgivningen, grannar.

En tur på ”le plateau du Larzac”

Mycket av min förälskelse till Languedoc eller Occitanie som man nu ska kalla regionen är just närhet till både hav och berg. Att, under en och samma dag, kunna uppleva de långa finsandiga stränderna runt Agde och också kunna ta sig upp på platån som leder mot cevennerna och få helt andra sinnesintryck.

Le plateau du larzac kommer man upp till rätt snabbt.  Upp till mellan 900 och 1000 meter över havet och in i ett enormt stort naturskyddat område kommer vi till vårt första mål – En fantastisk natur kring ”Le cirque de Navacelles”.

Här kommer en länk för er som vill veta mer kring hur denna canyon kom till för en så där 170 miljoner år sedan.

Länk till mer info – Cirque-de-navacelles – välj språket

Vägen till denna plats kommer fram så man är på den högsta punkten. Sedan finns det en smal slingrande väg ner till byn längst ner i dalen.

Vårt nästa mål för dagen var att besöka en medeltidsby i närheten.

”La couvertoirade”
Här nedan översatt länk till deras site på internet:
mer om la couvertoirade

La couvertoirade byggdes av tempelriddarna på 1200-talet. Under 1500-talets oroliga tider förstärktes byn med en rundmur för att skydda sig från eventuella fiender. Byn är mycket väl bevarad och efter en naturupplevelse i le cirque de navacelles fick man nu en flashback med murar som bar sin historia.

 

Fredag 8 juni 2018
Lunchutflyft med våra goda vänner Anne & Fredrik. Denna gång också en bit i bergen rätt nära Murviel.
Byn heter Olargues. Så grönt och frodigt här!

Om den berömda QUITUS från det franska Skatteverket.

Jag tuggar mig igenom den lilla övningen om att få nya plåtar till både husbilen och motorcykeln.
Som jag nämnde tidigare har man ändrat i november förra året rutinerna kring hur man registrerar bilen. Numera har det centraliserats och görs på nätet.
Hela den processen är bra gjort och man får också en bra dialog med den som tar upp ärendet.
I första fasen skickar man alltså en del papper som man bifogar i en ansökan på nätet. Det tas emot av ”le ministère de l’Interieur” som nu finns någonstans i Paris. Om något saknas så får man mail om det med information om att ärendet är nu öppnad för vidare kompletteringar och man får möjlighet att bifoga det som saknades. I mitt fall var det del 2 av registreringsbeviset som jag hade glömt att bifoga. Med detta ville man få ”un certificat fiscal” så kallad Quitus som jag skulle få från det närmaste skattekontoret. Enligt tjänstemannen på le ministère de l’interieur var det enkelt att fixa och var gratis med…

Åkte iväg till Béziers och fick endast det här dokumentet med mig från skatteverket. Det var som sagt inte bara att få ett quitus! Jag skulle först förse skatteverket med exakt samma papper som de som jag hade skickat till ministère de l’interieur med den skillnad att skatteverket ville få dessa papper översatta till franska av ackrediterad översättare!

Här är listan på vad jag skulle skicka till dem INNAN jag beställde tid för ett möte.

1- inget konstigt… Något bevis på vem jag är, t.ex Pass
2- Lite svårare… senaste franska skattebesked, vilket är tufft för mig som inte deklarerat i Frankrike på 40 år 🙂
3- Original och kopia av fakturan översatt till franska.
4 – Original och kopia på del 1 och 2 av registreringsbeviset, översatt till franska och ”certifiés conformes” … vem det nu är som ska certifiera att pappren är korrekta. Det borde monsieur på ministère de l’intérieur kunna göra.
5- Attest på försäkring eller något som visar när bilen var betald? Där räcker tydligen inte fakturan?
6- Det här är gulligt… Papper som ska kunna bekräfta transportvägen för fordonet, såsom tågbiljett, motorvägsavgifter…
7- och sedan papper att bilen har gått genom bilbesiktning.

sedan står det att ”om man inte kan få en klar bild huruvida fordonet är nytt eller begagnat kommer man att betrakta det som ”nytt” tills motsatsen är bevisat. Det vill säga man kräver ägaren på TVA (Moms)

Nu har jag skickat alla papper till Ministère de l’interieur UTOM dessa Quitus och bett dem återkomma med en bekräftelse att det behövs överhuvudtaget. Det känns märkligt. Det verkar som att man betraktar ”import” på endast ett sätt men i mitt fall är det egentligen inte så att jag importerar en bil och en MC från utlandet medan jag bor här. Jag tog dessa med mig som en del av det jag ägde i Sverige och ville ha med mig hit. Hur kan man misstänka att bilar eller MC som har blivit registrerade i Sverige skulle eventuellt kunna ha undkommit moms? För det är syftet med denna ”certificat fiscal” eller borde jag blanda in det svenska skatteverket och be dem skicka mig ett certifikat (på franska) om att min bil och MC är redan klara när det gäller momsen?

Fortsättning följer…

Tidens tand

Huset vi nu ska ta hand om är en del av gamla byn. Vår ”rue Paul Cayrol” var under medeltiden en del av den stig som gick runt byn och patrullerades av vakter under oroliga tider.
Det som är fascinerande med dessa gamla hus som byggdes från 1039 för de äldsta och många kvar nu från 1400 till 1700-talet är hur de ändå har klarat sig. Visst ser man många väldigt slitna hus och man skulle önska att både stat och kommun kunde stimulera folk till att renovera dessa byggnader på ett varsamt sätt. Det görs insatser nu på regional nivå med bidrag till fasadrenoveringar och det får man hoppas att det kan leda till att fler hus får lite mer kärlek men det är också platser som för mig känns äkta för att de fortfarande är bebodda av ”vanliga människor”. En salig blandning av människor som gör byn till något levande och inte bara pittoreskt.

Nägra tiotals meter från vårt hus finns en av de 4 ”portar” som ledde in till den centrala delen av byn på medeltiden. väggarna och murarna andas historia.

Idag har vi besökt Försäkringskassan i Frankrike!

Idag skulle det ske, vi skulle besöka den
franska motsvarigheten till Försäkringskassan i Sverige. Vi hade fått S1:an från Sverige efter att Alain ringde och meddelade att han håller på med en åtgärd i en tand och behövde slutföra det under vistelsen i Frankrike vilket också är sant. Nu blev vårt ärende prioriterat och vi är nöjda.

Jag som har avslutat mitt arbetsliv med över 20 år med olika arbetsuppgifter på Försäkringskassan vet precis hur handläggarnas situation är med regler som fattas och förändras av våra folkvalda och viljan från handläggarna att göra ett bra jobb för de människor som ansöker om något av de många ärendeslagen utifrån de förutsättningar som finns.

Kontoret såg nybyggt ut, låg bredvid ett köpcentra i Beziers. När vi kom in var det som ett servicekontor i Sverige men utan skatteverket och pensionsmyndigheten. Här var ett fyra diskar utspridda i lokalen, ett par datorer för besökande på ena sidan av lokalen och det var ett lugn och behaglig atmosfär. personalen var upptagna med olika besökande och en person mötte de som kom och svarade på frågor. Vi fick nästan direkt hjälp av ”Peter”, vi kan kalla honom så, för att han liknade en tidigare kollega som arbetar på ett servicekontor i Stockholm. Han var mycket vänlig och tog med oss till en disk och lyssnade på vårt ärende. Vi hade förberett oss med alla handlingar innan besöket. Nu visade det sig att  vid vårt ärende skulle man beställa tid för att få hjälp med att kolla att alla handlingar var med om man nu var osäker på det annars var det bara att häfta ihop alla papper och slänga ner det i den brevlåda som fanns i lokalen. Alain berättade att han bott 40 år i Sverige så att han inte har koll på rutinerna. Då gjorde ”Peter” ett undantag och kollade handlingarna, hjälpte till och såg till att kopior gjordes för alla handlingar som skulle finnas för oss båda två. Det var två uppsättningar av S1, kopior av pass, utdrag från Skatteverket på engelska där det framgår att vi är gifta med varandra, bevis från vårat elbolag att vi bor där vi bor och uppgifter från banken att vi har ett fungerande bankkonto. Allt häftades ihop och vi fick lämna det i deras brevlåda. Han berättade även att handläggningen av vårt ärende är två månader men att det hindrade inte oss från att söka vård. Det var isåfall bara att spara alla kvitton och allt skulle justeras när man väl fått sitt ”carte vitale”.

Vi kände oss väldigt bra bemötta och var nöjda efter besöket.

/En lättad Maria

På väg till Le lac du Salagou.

En liten utflykt i vårt område kan lätt ta oss antingen till kusten eller till platåerna som leder till cevennerna.
Inom loppet av bara några mil ser man landskapet skifta i både färg och form.
Idag blev det en liten tur till Le Lac du Salagou, en konstgjord sjö som kom till under 60-talet. Området är på 2000 hektar och förser nu området med bevattningsvatten, rekreation samt också som en källa när/om stora bränder äger rum i området.

Dammen byggdes mellan 1964 och 1968.  62 meter hög, 352 meter lång och 7,5 meter tjockt. 1969 stängdes dammluckorna och vattnet släpptes på i området under perioden 1969 till -71.  Kraftiga skyfall under vintern 1968-69 gjorde att vattentillförseln till området gick mycket fortare än beräknat.

Jag minns själv hur jag 1972-73 var på besök i området. Då fanns det fortfarande rätt dramatiskta bilder med husen som kom upp ur vattnet, Vägskyltar och vägar som ledde rakt ner i vattnet, en rätt surrealistisk värld mitt i det karga landskapet. Delar av byarna låg öde vid vattnet och det kändes som taget ur en science fiction film om livet efter den stora apocalypsen.

Vägen dit kantras förstås av många större och mindre vinodlingar och är omtyckt av både cyklister, motorcyklister och vandrare.

En vanlig dag på jobbet 🙂

snabb visit i Faugères.

Mellan 12:00 och 14:00 är det lunch och då stänger affärerna. Är man nyinflyttad från Sverige ska man komma ihåg det… Idag gjorde inte jag det när vi skulle till Magalas för att köpa lite grejer.

well… vi tog oss en liten tur ett par mil inåt och kom till Faugères. Byn har runt 500 invånare.

Många av vinodlarna här i området har börjat producera ekologiska viner. Det finns runt ett sjugotal Caves de  degustation med ett brett sortiment.

Husen är byggda med stenar som är typiska för bergsområdet. Det samt trånga gränder ger byn en alldeles egen karaktär

Fixa en källare i behov av frisk luft och kärlek.

Bunkra upp med nya verktyg eftersom mina fastnade i Skåne och jag orkar inte vänta på att vi kan ta ner dem. 

Sedan har jag införskaffat vad man i Frankrike kallar en VMC, Alltså ett ventilationssystem som jag kan få igång i källaren för att se till att det äntligen ventileras ordentligt efter decennier/århundrade av icke existerande lösning för att motverka fukt.

Detta blir en del av det projektet vi har.  Att sanera en källare som ingen brytt sig om. För en 20 år sedan la man en betongplatta på det som var golvet övanpå källaren och sedan trängt bort att man borde sanera källaren. så nu ska vi bli av med jordgolvet, väggarna ska kalkas och ventilation ska skapa undertryck med att suga ut den fuktiga inneluften från de 3 rum vi har i källaren! In ska istället nytt friskt luft flöda och hela utrymmet ska nu få det klimatet det förtjänar.

Volvo betyder vi rullar på Latin

Åka i min fina nymålad CV2 på fina småvägar i Le Languedoc var en skön känsla 1973… Finns ingen ballare cab 🙂

Jag sörjer fortfarande min älskade CV2! Min första bil som jag lånade ut till en vän som missbedömde en kurva i slingrig väg i Languedoc  just 1973…

Han klarade sig tack o lov men min kära blålila målad pärla fick avsluta sina dagar på närmaste skrotfirma 🙁

”Le chemin du Puech”

idag var det en perfekt morgon för  att ta en liten cykeltur i ”la garrigue” dvs den delen utanför byn som är en blandning av odlade plättar men vinrankor och olivlundar och den vilda torra marken med dofter av timjan och rosmarin.

Vi tog oss till en ”puech”. Så kallas de mindre åsarna som finns här omkring. Stigar som passar både för fotvandring och cykelturer.

Det jag gillar med Le Languedoc är att man lever ett vanligt liv här omkring iallafall när man inte hamnar på den smala kustremsan.
Byborna är fortfarande en skön blandning av folk och i de flesta byar finns det aktiviteter som främjar att folk träffas. Det blir väldigt många ”Bonjour monsieur, madame!” med ett leende som inte känns påklistrat. Ett helt enkelt trevligt sätt att bemöta och bli bemött.